Jag vill skada mig.
Det är sådana här dagar som jag bara vill dunka huvudet i väggen, skära mig eller helt enkelt bara skada mig så jävla mycket att jag inte kan känna alla jävla tankar.
Som vanligt kan jag inte göra en enda sak rätt, och i alla hörn står människor och skrattar åt mig för att det är så öppet. Jag kan verkligen höra dem prata om mig, ifrågasätta vilken idiot jag är och bara skratta. Elakt jävla hånskratt.
Det är nu jag vill försvinna, bara vill att allt ska stanna upp. Men det kostar mig så jävla mycket, och det vet jag om.
Än så länge håller jag ut. Flera sådana här dagar, så är jag dock inte säker på att jag kommer kunna vara lika stark.
(Det här som började som en toppendag egentligen, men vem är bäst på att sabba allt om inte jag?)
Kommentarer
Trackback
